Svensk ordbok 2009, webbversion
borderline
[bå´rderlajn]
substantiv,
ingen böjning
border|line●typ av personlighetsstörning
urspr. om gränstillstånd mellan neuros och psykos
med.hans diagnos var ”paranoid personlighetsstörning”, ibland med tillägget ”borderline”sedan 1980av eng. borderline ’gränslinje, gränsfall’