Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
bon·us·en●extra tilldelning
av pengar etc. utöver det normalt gällande el. avtalade
ekon.bonusackordbonusprogrampå grund av det goda resultatet fick aktieägarna en särskild bonus utöver utdelningen○äv. om extra rabatter, särsk. på försäkringspremierbonusförlustefter två skadefria år fick man 40% i bonus på bilförsäkringen○ibl. äv. bildligthan förklarade att det den här säsongen är OS som gäller – alla andra framgångar känns som bonussedan 1923modern bildn. till lat. bon´us ’god’