Svensk ordbok 2009, webbversion

bonnett´ substantiv ~en ~er bonn·ett·en●typ av styv dam­hatt med hak­band bl.a. buren av frälsnings­soldater kläd.sedan 1823av fra. bonnet, bonnette med samma betydelse, förk. av chapel de bonet, ’hatt gjord av ”bonet” (ett slags tyg)’