Svensk ordbok 2009, webbversion
bonnett´
substantiv ~en ~er
bonn·ett·en●typ av styv damhatt med hakband
bl.a. buren av frälsningssoldater
kläd.sedan 1823av fra. bonnet, bonnette med samma betydelse, förk. av chapel de bonet, ’hatt gjord av ”bonet” (ett slags tyg)’