Svensk ordbok 2009, webbversion

bonite´ring substantiv ~en ~ar bon·it·er·ing·en●värdering av avkastnings­förmågan hos ngt t.ex. jord- el. skogs­område, sjö etc.; ut­tryckt i ekonomiska termer ekon.jordbr.skogsbr.tid.bonitering av skogs­mark grundas på en upp­skattning av producerad virkesmängd per årbonitering (av ngt)sedan 1833