Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
bon·it·er·ar●värdera avkastningsförmågan hos
ngn naturresurs, såsom ett jord- el. skogsområde, en sjö etc.
ekon.○äv. ngt utvidgatvärdera avelsvärdet hos
bonitera sin hundbonitera (ngt)sedan 1833till bonitet
Subst.:vbid1-123023boniterande,
bonitering