Svensk ordbok 2009, webbversion

bo`kmål substantiv ~et bok|­mål·et●den ena av Norges två officiella språkvarianter vars ord­förråd urspr. till stor del var gemensamt med danskans land.språkvet.JFRcohyponymnynorska de flesta norr­män talar någon sorts bokmål(på) bokmålsedan 1934