Svensk ordbok 2009, webbversion
bo`khandlare
substantiv ~n äv. vard. bokhandlarn, plur. ~, best. plur. bokhandlarna
bok|handl·ar·en●person som äger eller förestår bokhandel
handel.litt.vet.yrk.sedan 1635Bokhandlaren som slutade bada.Titel på roman av Fritiof Nilsson Piraten (1937)