Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
boj·ar·en●person tillhörande den gamla ryska högadeln
före 1700-talet
yrk.bojarväldetbojarernas makt bröts av Ivan den förskräckligesedan början av 1500-taletNya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikornafornsv. baior; av ry. bojarin med samma betydelse; ev. av turk. bajar ’förnäm person’