Svensk ordbok 2009, webbversion
bo`huslänning
el.
bo`husläningbo`husläning
substantiv ~en ~ar
bohus|län(n)·ing·en●(mans)person från Bohuslän
yrk.○i plur. ofta om personer från Bohuslän oavsett könsedan 1746till Bohus, äldre Bahus, Bagahus, namn på fästning (vid Kungälv)