Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n blöjor
blöj·an●skydd (på litet barn) som tar upp urin och avföring
numera mest av pappersmaterial för engångsbruk
kläd.blöjbarnblöjåldernattblöjabyta blöjor○äv. om liknande skydd för gamla och sjuka människorsedan 1685 i sin nuv. bet.jfr fornsv. ble(i)a, blö(i)a ’linneduk; lakan’, besl. med ty. Blahe ’presenning’; trol. även besl. med blånor