Svensk ordbok 2009, webbversion

blå`vinge substantiv ~n blåvingar blå|­ving·en●(typ av) liten fjäril med blå vingar zool.○äv. bildligt (med tanke på uniformen)flick­scout i lägsta ålders­klassen äldre beteckning, ersatt av ”minior(scout)”JFRcohyponymvargunge sedan 1876