Svensk ordbok 2009, webbversion
blå`sväder
substantiv blåsvädret
blås|vädr·et●vädertyp som kännetecknas av blåst
meteorol.rum.○ofta bildligtutsatt situation
han råkade i blåsväder genom sitt förhastade uttalande(i) blåsvädersedan 1624; 1948 i bildlig bemärkelse