Svensk ordbok 2009, webbversion

blå`köra verb blåkörde blåkört, pres. blåkör blå|­kör·de●köra snabbt och hänsyns­löst vard.trafik.blåkörasedan 1948Subst.:vbid1-121674blåkörande, vbid2-121674blåkörning