Svensk ordbok 2009, webbversion

blä`da verb ~de ~t bläd·ar●gallra genom av­verkning som börjar sam­tidigt på många o­lika ställen; i äldre skog mest histor.skogsbr.JFRcohyponymkalhugga bläda ngtsedan 1734Subst.:vbid1-121868blädande, vbid2-121868blädning