Svensk ordbok 2009, webbversion

blyerts [bly´-el.bly`-] substantiv ~en ~ar bly·erts·en●ett mjukt, svärtande material som an­vänds till pennor huvud­sakligen bestående av grafit matrl.blyertsteckningskriv med blyerts så att ni kan sudda ut om det blir fel○ibl. äv.blyerts­penna har du en blyerts?sedan 1631av ty. Bleierz med samma betydelse, eg. ’bly­malm’