Svensk ordbok 2009, webbversion
[bly´-el.bly`-]
substantiv ~en ~ar
bly·erts·en●ett mjukt, svärtande material som används till pennor
huvudsakligen bestående av grafit
matrl.blyertsteckningskriv med blyerts så att ni kan sudda ut om det blir fel○ibl. äv.blyertspenna
har du en blyerts?sedan 1631av ty. Bleierz med samma betydelse, eg. ’blymalm’