Svensk ordbok 2009, webbversion
bludd
`
ra
verb
~de ~t
bluddr·ar
●
prata strunt
vard.
komm.
bluddra (om ngn/ngt/att+V/SATS)
sedan 1953
jfr sv. dial.
blurra
med samma betydelse; jfr även
bladdra
Subst.:
vbid1-121417
bluddrande
;
bludder