Svensk ordbok 2009, webbversion

blondi´n substantiv ~en ~er blond·in·en●blond (yngre) kvinna med.yrk.blondiner och brunetter○ofta med ton­vikt på (före­given) attraktions­kraftibl. ned­sätt.en yppig blondin gjorde reklam för under­klädernasedan 1810av fra. blondine med samma betydelse; till 1blond Ut med blondinerna.Titel på en roman av Olle Hedberg (1939), med satir över den nazistiska raspolitiken