Svensk ordbok 2009, webbversion
blo`dvite
substantiv ~t ~n
blod|vit·et●blödande sår
som resultat av våldshandling
särsk. jur.jur.tid.han slog honom i ansiktet så att blodvite uppstodsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bloþvite, till -þvite ’-sår’