Svensk ordbok 2009, webbversion
[blåk`-]
substantiv ~en ~er
block|flöjt·en●typ av flöjt med näbbformat munstycke och mjuk ton
vanligen i trä; tämligen lättspelad och ofta anv. i elementär musikundervisning
musikJFRcohyponymtvärflöjt
deras dotter har börjat spela blockflöjt i skolansedan 1881efter den i munstycket inbyggda pluggen