Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. blockadbrytarn, plur. ~, best. plur. blockadbrytarna
block·ad|bryt·ar·en1fartyg som tar sig igenom avspärrning
om neutrala fartyg el. fartyg tillhörande den avspärrade parten
mil.under kriget gick snabbgående blockadbrytare med kullager till Englandsedan 18772person som bryter en blockad
samh.yrk.seseblockad 2
JFRjämförstrejkbrytare
sedan 1904