Svensk ordbok 2009, webbversion

blin`dbock substantiv ~en ~ar blind|­bock·en●en sällskaps­lek där en person med förbundna ögon ska försöka fånga an­dra del­tagare spel.leka blindbock○äv. om personen med förbundna ögonvara blindbock○ibl. bildligt om person som inte är upp­märksam e.d.vilken blindbock som helst kunde se att hon var djupt o­lyckligsedan 1640