Svensk ordbok 2009, webbversion

blin`dalfabet substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en blind|­alfa·bet·et●sär­skilt alfabet som är ut­format så att det kan ur­skiljas med känseln vanligen med tecken samman­satta av upp­höjda punkter rum.språkvet.Braille konstruerade det mest kända blindalfabetetsedan 1873