Svensk ordbok 2009, webbversion
blamant
[
-aŋ
´
t
el.
-an
´
t
]
adjektiv
,
neutr.
~
blam·ant
●
som ger anledning till skamkänslor
mindre brukl.
psykol.
hans blamanta fis mitt under talet
blamant (för ngn)
sedan 1919
till
blam