Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t bistra
bistr·are1som visar en allvarlig och hård inställning
om person, handling o.d.
admin.psykol.bistert skämtlynnehon log ett bistert leende”Vi är tre mot tio”, sade Biggles bistert (adv.)○äv. ngt utvidgatbister kritiksedan 1665av lågty. bister ’vilsekommen; usel; bister’
2som innebär påfrestningar
ofta om klimatförhållanden
admin.den bistra krigsvintern 1941○äv. mer abstraktäntligen har den bistra sanningen gått upp för honomsnart går världsekonomin mot bistrare tiderbister (för ngn) (att+V)sedan ca 1650
substantiv ~n bistrar
bistr·ar●en särskilt ljusbeständig brun vattenfärg
framställd av sot från bokved
tekn.JFRcohyponymsepia
bister har använts för rena lavyrer och för lavering av pennteckningarsedan 1784av fra. bistre med samma betydelse; av ovisst urspr.