Svensk ordbok 2009, webbversion

1bis´ter adjektiv ~t bistra bistr·are1som visar en allvarlig och hård in­ställning om person, handling o.d. admin.psykol.bistert skämt­lynnehon log ett bistert leende”Vi är tre mot tio”, sade Biggles bistert (adv.)○äv. ngt ut­vidgatbister kritiksedan 1665av lågty. bister ’vilse­kommen; usel; bister’ 2som inne­bär på­frestningar ofta om klimat­förhållanden admin.den bistra krigsvintern 1941○äv. mer abstraktäntligen har den bistra sanningen gått upp för honomsnart går världs­ekonomin mot bistrare tiderbister (för ngn) (att+V)sedan ca 1650
2bis´ter substantiv ~n bistrar bistr·ar●en sär­skilt ljus­beständig brun vatten­färg fram­ställd av sot från bokved tekn.JFRcohyponymsepia bister har an­vänts för rena lavyrer och för lavering av penn­teckningarsedan 1784av fra. bistre med samma betydelse; av o­visst urspr.