Svensk ordbok 2009, webbversion

bi`smak substantiv ~en ~er bi|­smak·en●o­angenäm smak som upp­träder till­sammans med den förväntade kokk.vinet hade en bismak av ättika○äv. bildligt om an­dra olust­känslor som upp­träder vid sidan om den huvud­sakliga upp­levelsenin­slagen av lytes­komik ger en o­behaglig bismak åt läsningenbismak (av ngt)sedan 1640