Svensk ordbok 2009, webbversion
bioteknik
[bi`-äv.-i´k]
substantiv ~en
bio|tekn·ik·en●teknik som utnyttjar livsprocesser (hos organismer) för framställning av råvaror
t.ex. öl- och vinframställning, framställning av antibiotika etc.
biol.tekn.sedan 1943