Svensk ordbok 2009, webbversion

bin`dsula substantiv ~n bindsulor bind|­sul·an●tunn mellan­liggande sula i sko som ovan­lädret och slit­sulan fästs vid kläd.JFRcohyponymyttersula sedan 1730av ty. Binn(en)sohle med samma betydelse, till binnen ’in­om’ och Sohle ’sula’