Svensk ordbok 2009, webbversion

bim´bo substantiv ~n, plur. ~r äv. ~s ●flicka eller ung kvinna som väcker (medial) upp­märksamhet genom ut­manande stil och som är (el. låtsas vara) intellektuellt relativt o­utvecklad yrk.sedan 1990av eng. bimbo med samma betydelse; av ita. bimbo, eg. ’litet barn’