Svensk ordbok 2009, webbversion

bi`lägga verb bilade bilagt, pres. bilägger bi|­lägg·er1fredligt av­sluta öppen mot­sättning, vanligen tvist e.d. formelltNolltvisten mellan koalitions­partierna bilades till­fälligtbilägga ngtsedan 1616av lågty. bileggen, ty. beilegen med samma betydelse, eg. ’lägga åt sidan; av­lägsna; undan­röja’ 2ofta perf. part. bi­foga formelltNollse bilagda skrivelsebilägga ngt (till ngt)sedan 1649Subst.:vbid1-119250biläggande, vbid2-119250biläggning