Svensk ordbok 2009, webbversion

bi`lägare substantiv ~n äv. vard. bilägarn, plur. ~, best. plur. bilägarna bil|­äg·ar·en●person som äger (person)bil trafik.yrk.vilken bilägare lämnar bilen hemma om kollektiv­resan tar nära 2 timmar?sedan 1925