Svensk ordbok 2009, webbversion
bett
`
lare
substantiv
~n
äv. vard.
bettlarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
bettlarna
bettl·ar·en
●
person som ägnar sig åt (vanemässigt) tiggande
mest i jur. sammanhang; ngt åld.
jur.
yrk.
sedan 1536