Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. betablockerarn, plur. ~, best. plur. betablockerarna
beta|block·er·ar·en●medicin som dämpar hjärtverksamheten
anv. t.ex. vid högt blodtryck
med.betablockerare har gynnsam effekt på hjärtsviktspatientersedan 1975till 4beta