Svensk ordbok 2009, webbversion

besö´kare substantiv ~n äv. vard. besökarn, plur. ~, best. plur. besökarna be·sök·ar·en●person som gör besök på viss plats vanligen i studie­syfte el. som rekreation yrk.kyrkobesökareteaterbesökaredet väntas många besökare till ut­ställningenbad­stränderna lockar besökare från alla delar av landet○ofta bildligten hem­sida med hundra­tals besökare dagligen○äv.person som besöker ngn annan vanligen av sociala skäl far­mor hade många besökare när hon bodde på äldre­boendetbesökare (hos ngn), besökare (av/i/på ngt)sedan 1830