Svensk ordbok 2009, webbversion
bestorma
[-står´-]
verb ~de ~t
be·storm·ar●enträget ansätta
med frågor, vädjanden etc.
komm.sjukhusupplysningen bestormades av förfrågningar om influensabestorma ngn (med ngt)sedan 1796 i sin nuv. bet.jfr fornsv. bestorma ’angripa ett fientligt mål genom stormning’
Subst.:vbid1-117405bestormande