Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t, pres. ~r äv. bespar
be·spar·ar1låta (ngn) slippa
psykol.man bör bespara barnen långa och besvärliga skolvägar○ofta refl. (ibl. iron.)han besparade sig ingen mödaden sista elakheten kunde du ha besparat digbespara ngn/ngt ngt/att+Vsedan 1723efter lågty. besparen
2vanligen perf. part.
lägga undan (tillgångar) för framtida behov
mindre brukl.ekon.JFRcohyponymspara 1
besparade medelbespara ngtsedan 1545Subst.:vbid1-117305besparande,
besparing (till 2)