Svensk ordbok 2009, webbversion
verb beskärde beskärt, pres. beskär
be·skär·de●vanligen pass. och perf. part.
låta få som gåva
högt.komm.JFRcohyponymförunna
ett långt och lyckligt liv beskärdes honombeskära ngn ngtfå sin beskärda delsedel 1
sedan 1407öppet brev utfärdat av riddaren Ture Stensson och hustru om arvskifte (Svenskt Diplomatarium)fornsv. beskära; av lågty. bescheren med samma betydelse; till fornsaxiska scerian ’tilldela’, trol. besl. med skara
Subst.:vbid1-117169beskärande,
beskär(n)ing
verb beskar beskurit beskuren beskurna, pres. beskär
be·skur·it1såga eller klippa bort oönskade delar från
buske, träd e.d.
foto.trädg.fruktträden beskärs vanligen under deras viloperiod○äv. med avs. på fotografier, ofta i konstnärligt syfteen hårt beskuren bildbeskära ngtsedan 16622minska på tilldelningen av
resurser o.d., särsk. ekonomiska anslag
ekon.anslagen till kulturen får inte beskäras ytterligarebeskära ngtsedan 1925Subst.:vbid1-117171beskärande,
beskär(n)ing