Svensk ordbok 2009, webbversion

beskäf´tig adjektiv ~t be·skäft·ig●som upp­träder över­drivet energiskt särsk. för att verka hjälpsam admin.psykol.JFRcohyponymbeställsam resan förstördes av en beskäftig guide○äv. om handling e.d.NN:s beskäftiga in­hopp i debattensedan 1668av lågty. bescheftig med samma betydelse, till scheft ’syssel­sättning’