Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
be·röv·ar●ta (ngt värdefullt) från
ngn
komm.man berövade urbefolkningen dess jordde berövades sitt levebröd○ofta med avs. på abstrakta värden (äv. refl.)domaren berövade bortalaget segernhon berövade sig livetberöva ngn ngn/ngtsedan 1434brev från Klas Lydikesson i Åbo till rådet i Reval (Finlands medeltida urkunder)fornsv. beröva
Subst.:vbid1-116939berövande