Svensk ordbok 2009, webbversion
äv.
bergbestigningbergbestigning
[ber`j(s)-]
substantiv ~en ~ar
berg(s)|be·stig·ning·en●klättring i branta berg
utövad som sport, vanligen med särsk. hjälpmedel
sport.tid.JFRcohyponymalpinism
för svårare bergsbestigning behövs rep, dubbar och isyxasedan 1874