Svensk ordbok 2009, webbversion

bera´ma verb ~de ~t be·ram·ar●vanligen perf. part. tillkänna­ge viss planerad händelse, så­som möte, fram­trädande etc. komm.JFRcohyponymförutskicka det beramade gäst­spelet blev in­ställtberama ngtsedan 1496fullmakt utfärdad av rikets råd för Nils Claesson och Arvid Knutsson att förhandla med Danmark (Styffe)fornsv. berama; av lågty. beramen med samma betydelse; jfr ramma