Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
bens·in·en●typ av lättflyktigt och brandfarligt bränsle för lätta eller snabbgående motorer
särsk. för personbilar och propellerflygplan; bestående av flytande kolväten
trafik.ämne.JFRcohyponymdiesel
blyfri bensinhöjd skatt på bensininte en droppe bensin kvar i tankenmiljöklassad bensin med mindre svavel och bensen○äv. anv. som hemtvättmedel m.m.tvättbensinsedan 1883modern bildn. till medeltidslat. ben´zoe, se bensoe