Svensk ordbok 2009, webbversion
be
`
njamin
substantiv
,
ingen
böjning
,
n-genus
●
ibl. med versal
yngsta person i viss grupp
släkt.
yrk.
lagets benjamin, den nittonårige NN
sedan åtm. 1960-talet
till
Benjamin
, namn på Jakobs yngste son (i Bibeln)