Svensk ordbok 2009, webbversion

bemann´a verb ~de ~t be·mann·ar●förse med manskap för skötsel av o­lika an­ordningar, t.ex. båtar, kanoner o.d. urspr. sjö.sjö.bemanna pumparnarederiet bemannade far­tygen med 21 manpolis­stationen är bemannad dygnet runt○ibl. bildligt (mest refl.)ut­rusta sig vi måste bemanna oss med tåla­modbemanna ngt (med ngn), bemanna ngn med ngtsedan 1449Bihang till Rimkrönikornafornsv. bemanna; till 1man Subst.:vbid1-116087bemannande, bemanning