Svensk ordbok 2009, webbversion

bekvä´mlighet substantiv ~en ~er be·kväm·lig·het·en1an­genäma och vilsamma förut­sättningar för person att leva el. verka under samh.SYN.synonymkomfort bekvämlighet och lyxvi borde kan­ske offra lite av vår höga standard och bekvämlighet○ofta konkretvanligen plur. an­ordning som under­lättar till­varon en sommar­stuga med alla moderna bekvämligheter○särsk. i ut­tryck för sanitära an­ordningarbekvämlighetsinrättningsedan 1641; 1760 i konkret bet.2knappast plur. tendens att und­vika an­strängningar psykol.JFRcohyponymmaklighet andlig bekvämlighetlättja eller bekvämlighetsedan 1750