Svensk ordbok 2009, webbversion

bekan`tgöra verb bekantgjorde bekantgjort, pres. bekantgör be·kant|­gjor·de●göra all­mänt bekant särsk. med avs. på information av offentlig karaktär samh.sese1bekant 2 i början av året bekantgjordes en promemoria från departementetbekantgöra ngtsedan 1830Subst.:vbid1-115730bekantgörande, vbid2-115730bekantgöring