Svensk ordbok 2009, webbversion
[bä´∫]
adjektiv,
neutr. ~, best. f. och plur. ~ el. ~a
1som har ljust grågul färg
admin.färg.beigefärgadsvart eller beige mockasedan ca 1900av fra. beige med samma betydelse; ev. till ita. bambagia ’bomull’
2tråkig
vard.allmän värderingmaten smakade beige (adv.)sedan 1986Beträffande pluralböjningen, se stilruta för orange.
[bä´∫]
substantiv,
ingen böjning
●ljust grågul färg
färg.en kappa som gick i beigesedan 1895se 1beige