Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
ingen böjning, neutr.
be·håll●med prep.i
samma mängd eller skick
som förut, trots risk för motsatsen
Nollhan hade alla pengarna i behållhon hade sina själsförmögenheter i behållde kom undan med livet i behåll○ibl. med bibetydelse av skick el. konditiondokumenten påträffades i gott behålli (ADJ) behållsedan mitten av 1400-taletKonung Christoffers Landslagfornsv. behald, beholl; till behålla