Svensk ordbok 2009, webbversion

be´gum substantiv, ingen böjning, n-genus ●(titel för) prinsessa i det muslimska Indien särsk. i äldre tid sociol.yrk.○nu­mera äv. om gift muslimsk kvinna i all­mänhet (t.ex. i Pakistan)sedan 1904av eng. begum med samma betydelse; till urdu begam ’prinsessa’