Svensk ordbok 2009, webbversion

beguine [-gi´n] substantiv, ingen böjning, n-genus ●en mjukt rytmisk latin­amerikansk dans dans.○äv. om mot­svarande musiken känd beguine av Cole Portersedan trol. åtm. 1940-taletav eng. beguine; till fra. béguin ’flirt, förälskelse’