Svensk ordbok 2009, webbversion
[-fål´k-]
substantiv ~en ~ar
be·folk·ning·en●sammanfattningen av alla invånare i visst område
t.ex. stat, landskap el. stad
admin.samh.befolkningsunderlagstadsbefolkningurbefolkninglandet har en befolkning på 4 miljoner människor○äv. med annan indelningsgrund än geografiskJFRcohyponympopulation 1
fiskarbefolkningen befolkning (av ngra)sedan 1766